Hur händer det...?!?
Jag förstår verkligen inte!
De gånger jag och Annika är ute tillsammans, så blir det aldrig som vanligt... Det ska alltid vara nån detalj som man blir förvånad över.
De gånger jag och Annika är ute tillsammans, så blir det aldrig som vanligt... Det ska alltid vara nån detalj som man blir förvånad över.
Som till exempel för ett tag sen när vi varit på Polketten och dansat en av de första gångerna och tyckte bara det var händelserikt och läskigt, så att vi tyckte att bara en öl på nån uteservering för att varva ner var en bra idé. Då helt av en slump så ser jag att en av våra gamla kompisar från förr, Börje, kommer in på stället där vi satt. Och med var även ytterligare en kompis från förr, Palle. Så givetvis haffar vi tillfället och pratar i kapp tid och rum med dem resten av kvällen.
Och nu igår då... ja, vi skulle till Polketten och dansa igen. Det var inte så mycket folk där, så vi stod mest och pratade. Dels med oss själva och dels med lite halvkänt folk. Plötsligt dyker Tomas och Niklas upp! =) Men de fegisarna vågade ju inte dansa... de hävdade att de kom dit för att de skulle se oss dansa och när vi inte gjorde det så skulle vi inte klaga på dem.
Stollar... men tacka nej kunde de när vi försökte bjuda upp dem. Så för att slippa vårt tjat så gick de igen. Suck, killar! =)
Sen så kom en av "de gamla dansrävarna" och beklagade sig för att han hade ont i foten och inte kunde bjuda upp... sen stod han och pratade med oss resten av kvällen.
(Inte konstigt att vi inte blir uppbjudna, när vi ska vara sociala också.) ;)
Stollar... men tacka nej kunde de när vi försökte bjuda upp dem. Så för att slippa vårt tjat så gick de igen. Suck, killar! =)
Sen så kom en av "de gamla dansrävarna" och beklagade sig för att han hade ont i foten och inte kunde bjuda upp... sen stod han och pratade med oss resten av kvällen.
(Inte konstigt att vi inte blir uppbjudna, när vi ska vara sociala också.) ;)
Vi visste att Börje denna kväll var ute och svirade på stan och filurade på om vi skulle möta upp honom någonstans eller om vi skulle ta kvällen. Till slut så vi bestämde oss för gå dit och säga hej, för han hade även en annan kompis från förr med sig denna gång, Jeppe. Vi fick dessutom sällskap av vår nyvunne, pratglada dansvän och hans tjejkompis när vi traskade till Avenyn.
De skulle vidare på nya dansäventyr på Gretas.
De skulle vidare på nya dansäventyr på Gretas.
Men utan att göra historien alldeles för lång (ja, jag vet att den redan är lång) så när vi stod utanför stället vi varit med Börje och Jeppe på och bara väntade på att säga hejdå till alla... Då dyker Snyggingen från danskursen upp!! Bara sådär från ingenstans. =) Jodå, han stannade och pratade lite med oss. Men attans, han skulle tydligen inte fortsätta med buggen till hösten, eftersom han skulle göra ett miljöombyte och jobba i Canada snart. =(
Men kan någon förklara hur det bara händer nåt varje gång...??
Eller gör inte det förresten, det kanske dödar magin... =)
Men kan någon förklara hur det bara händer nåt varje gång...??
Eller gör inte det förresten, det kanske dödar magin... =)
Underbar fika i kvällssolen
Det är tur att jag har Annika som drar med mig ut på små äventyr. Annars fastnar jag ju bara hemma och gör inget vettigt. =) Igår sa Annika: Nu går vi ut och fikar. "Jag tar med kaffe och drömtårta, så letar vi upp nån gräsplätt!" Så det var bara till att stoppa i sig lite käk och göra sig i ordning. Packade med kameran för en gångs skull. Tänkte att det skulle vara mindre skämmigt att fotografera om man inte var själv. =D
Vi träffades på Kungsportsplatsen och kom fram till att det nog var sol längst tid vid kanalen borta vid Storan. Så vi hittade en tom liten plätt och satte oss nere vid vattnet. Oj, vilken härlig kväll. Vilken värme, vilket ljus, vilket glittrande vatten, vilken underbar sommarstämning.
"Det satt en mås på en..." Näe, men det kom en mås till den slänten där vi satt och jag fram med kameran igen. På nåt mystiskt sätt så tyckte måsen tydligen om att bli fotograferad... för den traskade självsäkert rakt mot oss för varje bild jag tog. Jösses, till slut tyckte jag att nu fick det vara bra. Hit, men inte längre! Så jag vågade helt enkelt inte ta fler kort, kändes nästan som den reagerade på klickljudet eller nåt. Haha... men så här nära var den i alla fall.
Sen när solen hade försvunnit ner bakom husen och myggorna började bli för jobbiga. Tog vi och traskade ner mot Brunnsparken och Lejontrappan. Men där var det inte heller längre någon sol, så vi knatade bort till Packhuskajen och satte oss på en bänk vid Älvsnabbens hållplats och njöt av kvällens sista solstrålar.
Jag kände mig som värsta turisten som tog kort på vart enda liten färgskiftning på himlen och försökte få med en mås i det hela också. Men jag var inte ensam om att vara ute med kameran. Vart vi än gick så såg man nån med en maffig systemkamera. =)
Skönt då behöver i alla fall inte jag känna mig töntig. Och inte var man som tjejen som bad om att få bli fotograferad i en härlig SuperPowerGirl-pose. Hon kanske trodde att hon skulle komma i tidningen, eller nåt. Stackarn... mer känd än på min blogg lär hon nog inte bli med den här bilden i alla fall.
Tråkigt nog så har även underbara kvällar som denna tyvärr ett slut. "Kanske dags att tänka på refrängen. Det är ju en dag imorgon också!" =) Eftersom det fortfarande var 19-20 grader ute när jag var hemma runt tolvsnåret, tyckte jag att jag var väl värd en avkopplingsstund med balkongmys.
Sol, sol, sol...
En härlig dag på balkongen till alltså.
Varmt så det förslår, men var gör man inte för att "sudda" ut sina ojämnheter i solbrännan.
Kan ju inte gå om kring med ett Z på magen hela sommarn! =)
Var på Polketten igår igen (för ovanlighetens skull). Hihi... kul som alltid.
Annika skrämde nästan slag på mig när hon bokstavligt talat använde mig som mänsklig sköld,
i ett försök att gömma sig från en jobbig kille som hon springer på lite här och där.
Annars var det kul. Mycket folk och de gamla vanliga man känner var där.
Fick även prova på den där varianten av foxtrot med långa steg... det var kul. Inte så svårt som jag trodde.
Det var nog tyvärr lite för stor längdskillnad mellan danspartnern och mig,
men med lite övning så kanske det kan gå det med...
Varmt så det förslår, men var gör man inte för att "sudda" ut sina ojämnheter i solbrännan.
Kan ju inte gå om kring med ett Z på magen hela sommarn! =)
Var på Polketten igår igen (för ovanlighetens skull). Hihi... kul som alltid.
Annika skrämde nästan slag på mig när hon bokstavligt talat använde mig som mänsklig sköld,
i ett försök att gömma sig från en jobbig kille som hon springer på lite här och där.
Annars var det kul. Mycket folk och de gamla vanliga man känner var där.
Fick även prova på den där varianten av foxtrot med långa steg... det var kul. Inte så svårt som jag trodde.
Det var nog tyvärr lite för stor längdskillnad mellan danspartnern och mig,
men med lite övning så kanske det kan gå det med...
Kaffe & kjolstyg... ;)
Igår hade jag en härlig shoppingdag med min mor. Vi åkte till Frölunda Torg och gick nog igenom varenda klädaffär som gick att hitta och så fikade vi på Davids Bageri. Men i jakt på en viss topp på KappAhl så for vi vidare till Högsbo ICA Maxi. Jag hade precis gått och grämt mig över varför det inte finns några kjolar i affärerna när jag helt plötsligt hittar kjolen som jag bara blir sååå förälskad i. Hmm... självklart skulle det ju inte vara nån rea på den inte... Men, man kan väl prova hur den ser ut på och hoppas lite på att det ser förjäkligt ut, så att den där förälskelsen får ett snabbt slut. Men där i provhytten står jag med en underbar kjol som sitter perfekt om jag bara kunde fått upp dragkedjan... men vart var dragkedjelåset??!
Suck! Dragkedjelåset var borta och detta var den enda kjolen i den storleken, förövrigt fanns det bara ytterligare en och den var två storlekar större. Så när jag kommer ut till mamma och säger att den var perfekt men dragkedjan var trasig, så är inte mamma den som inte ger sig i kast med att pruta. Jodå, vi fick rabatt på den om vi ville köpa den ändå, halva priset! Oj, vi stod och funderade en stund och jag som börjat bli lite kaxig med symaskinen, tänkte: hur svårt kan det va?! Att bara köpa en ny dragkedja och sy i. Mamma var mer övertygad om att det skulle räcka med att om vi bara fick dit ett nytt lås, så behövde vi inte ens sy om något. Sagt och gjort, vi slog till och åkte iväg och köpte två dragkedjor för säkerhets skull.
Suck! Dragkedjelåset var borta och detta var den enda kjolen i den storleken, förövrigt fanns det bara ytterligare en och den var två storlekar större. Så när jag kommer ut till mamma och säger att den var perfekt men dragkedjan var trasig, så är inte mamma den som inte ger sig i kast med att pruta. Jodå, vi fick rabatt på den om vi ville köpa den ändå, halva priset! Oj, vi stod och funderade en stund och jag som börjat bli lite kaxig med symaskinen, tänkte: hur svårt kan det va?! Att bara köpa en ny dragkedja och sy i. Mamma var mer övertygad om att det skulle räcka med att om vi bara fick dit ett nytt lås, så behövde vi inte ens sy om något. Sagt och gjort, vi slog till och åkte iväg och köpte två dragkedjor för säkerhets skull.
Helt enkelt var det inte. Trots två olika nyinköpta dragkedjor och efter en herrans massa pill, så funkade det inte att bara flytta över dragkedjelåset, utan det fick sprättas upp och sys i en helt ny istället. Vilken tur att man har en mamma som är snäll och hjälper en! =)
Jag fick även ett par leggings som jag varit på jakt efter ett tag. De passar dessutom kanonbra till min nya kjol, så nu kan man gå ut och dansa i sin nya outfit! =)
Som underhållning under tiden och tack för hjälpen så bjöds mamma på kaffe och mina hembakade syltkakor på balkongen. Vilket underbart väder det var och ännu bättre är det idag. Här har varit över 30 grader direkt i solen. Har varit på balkongen större delen av dagen och bara insupit den energi som man får av de varma och härliga solstrålarna
.
Laddade upp de sista jordgubbarna som jag hade i kylen på en djup tallrik och var bara tvungen att leka lite med kameran över hur härligt goda de såg ut. Somrigare bild går väl nästan inte att få... jo, det skulle vara smutron trädda på ett strå! Det är sommar så det förslår. Eller en liten barnamun som är full med blåbär, både i och utanpå ;)
Hade tänkt att jag skulle ut och fotografera idag. Men dels så kom jag inte upp förräns 10, fastän klockan ringde första gången vid 8 och sen har det nästan varit för varmt. En annan tanke var att få lite liv i min cykel också. Behöver fyllas på en massa luft i däcken och putsas upp lite efter hösten. Men det är det ju inte för sent för än...
Hade tänkt att jag skulle ut och fotografera idag. Men dels så kom jag inte upp förräns 10, fastän klockan ringde första gången vid 8 och sen har det nästan varit för varmt. En annan tanke var att få lite liv i min cykel också. Behöver fyllas på en massa luft i däcken och putsas upp lite efter hösten. Men det är det ju inte för sent för än...
Paradiset!
Haha... idag fick jag mig ett par ordentligta skratt. Av en slump så zappade jag förbi kanalerna på tv:n men fastnade på Svt2 som visade någon dokumentär. Det var om ett gammalt par i Kiruna som skulle hjälpas åt att tapetsera en fondvägg vilken de inte riktigt var eniga om. Den timmeslånga dokumentären heter Paradiset och kan ses på SVTs sida via denna länken:
Gnabbandet mellan genom hela dokumentären är helt underbart. Man sitter med ett brett leende hela tiden. Men jag kan inte låta bli att citera det härliga uttalandet från herrn i huset som fälls någon gång under pågående tapetsering:
"Ska äkenskapet hålla, då tror jag inte man ska ha frun som hjälper till å tapetsera. För då går det åt helvete med äktenskapet. Ska äktenskapet vara lyckligt, skicka iväg kärringen då och så tapetserar du. Låt henne inte komma hem förrän det är färdigt."
Haha... det känns igen så väl! Dels hemmifrån uppväxten och dels från tidigare förhållanden. Det är nog helt enkelt så när killar och tjejer ska göra saker tillsammans... man har sina olika sett och åsikter. Men förhoppningsvis blir det bra när det är färdigt! =)
Men det är inte det som är slutknorren i det hela... för det kommer ett par riktigt bra som jag inte vill avslöja här. Jag rekomenderar er varmt att se denna härligt romantiska dokumentärkomedi själva!!
Ringsignalen live...
Igår var det dags igen för en sväng om på Polketten. Man kunde ju inte låta bli att gå dit, om inte annat för att se och höra Date spela. Det är ju deras låt som nu mera är ringsignalen på min mobil och de är ju inte direkt tråkiga att vila ögonen på om man säger så...
Det var grymt mycket folk där igår. Många dansklubbar som var där och det var nästan lite läskigt bland så många duktiga dansare, inte vågade man sig på att bjuda upp nån i alla fall. Som tur var så dök min danskompis upp efter en stund och räddade mig från att bli panelhöna =)
Date var grymt bra och spelade lite modernare "dansband" med blandning av gammalt och nytt, pop och rock... De spelade på övertid och ändå så blev de applåderade att spela mer och fick tillåtelse att spela 1 låt till... vilket blev Astrid Lindgrens-potpurri med rockbakgrund á la Black Invgars. Inte kunde man väl låta bli att dansa och sjunga med med ett brett leende i hela facet.
Det var bra tempo och fart i låtarna så det skulle inte förvåna mig om jag får ytterligare träningsverk i benen... Jag som skulle träna bort den träningsverk som jag drog på mig i måndags! ;)
Ännu mer vuxenpoäng! eller Ta en kaka oxå... ;)
Idag tog sockerbegäret övertaget och fick mig att
äntligen sätta igång att baka syltkakor!
Världens enklaste recept!
Och man har i stor sett alltid ingredienserna hemma...
äntligen sätta igång att baka syltkakor!
Världens enklaste recept!
Och man har i stor sett alltid ingredienserna hemma...
4,5 - 5 dl Vetemjöl
1 dl socker
2 msk vaniljsocker
200 gr smör
Sylt att toppa med
Kanterna kan kläs i pärlsocker om så önskas
10 minuter i mitten av ugnen som är på 175 grader.
Se så smaskiga de ser ut...
Ska bli gott att avnjuta dem till en stark kopp kaffe sen!
=)
Oj, vad med vuxenpoäng!
Jag har lyckats överträffa mig själv flera gånger nu.
Först har jag gett mig på ett par försök med symaskinen. Först med att lägga upp ett par långa byxor så att de blev knäkorta och med ett litet sprund i sidan. Tack och lov för uppfållningsband som man stryker på! Utan det hade det nog faktiskt inte blivit så bra.
Det andra projektet var en idé jag fick... att klippa av ett par utslitna jeans, sprätta isär benen och sy om till en kjol. Ja, ja, det var tänkt som ett långtidsprojekt. Men när klädpaniken infann sig kvällen innan midsommar så gav jag mig bara den på det. Det tog väl halva natten och ett par gånger fick det nålas om, men den blev klar och jag hade på mig den på midsommar.
Sen så har jag suttit och varit bitter på det ständiga blåsandet här, eftersom det har totalförstört mina fina pelagorer. Jag har ställt ut dem och tagit in dem om vart annat. Nådastöten blev när jag glömde dem ute under midsommarhelgen. När det regnar som bäst under det kraftiga åskvädret tittar jag ut och ser att min stora (fd. stolthet) pelargonia ligger misshandlad på balkonggolvet.
Efter ett mindre lyckat försök att rädda en kvist i glas med vatten, så googlade jag lite och hittade jag denna käcka hemsida:
Där jag läste att det var bättre att plantera dem direkt istället. Guldtipset jag fick var dessutom att C-vitaminer var ett bra sätt att få dem lite piggare. Sagt och gjort, laddad med jord, krukor, kniv, C-vitaminbrus och vatten så gick jag på mina kära blommor... De lösa små kvistarna stoppades nybeskurna ner i små krukor med jord. Den ursprungliga blev nedskuren och jag pillade bort all gammal jord för att plantera ner den i ny härlig jord. Jag har dock ingen som helst aning om jag gick för hårt på rötterna eller inte. Så om de nu överlever eller inte får väl högre makter avgöra, men nu har jag gjort ett tappert försök i alla fall.
Det sägs ju att man ska ha lite gröna fingrar när man jobbar med växter. Om jag har det eller inte, det vet jag inte. Men bruna blev de i alla fall. =)
Det sägs ju att man ska ha lite gröna fingrar när man jobbar med växter. Om jag har det eller inte, det vet jag inte. Men bruna blev de i alla fall. =)
Hur ska jag toppa det här nu då? Ja, nästa steg är väl att göra de där syltkakorna som jag tänkt att göra så länge... Men inte ska man väl ta ut sig och göra allt på en dag. ;)
Skitväder...!
Suck... man får väl inte klaga. Det var ju ändå hyfsat väder under midsommar. Men åskan sent igår kväll låg precis rakt över... (usch)... och den tog väl död på den lilla värme vi hade.
Det har varit grått och småregnigt i stort sett hela dagen och snorkallt är det också! Vad har vi sagt om måndagsvädret...?? Det ska vara fint väder när det är dags för en helkväll på Polketten! Å ena sidan kanske det inte kommer så många och det då inte blir lika trångt på dansbanan, å andra sidan kanske de som jag vill ska komma stannar hemma! Ja, ja, vi får väl se ikväll.
Nu ska jag hoppa in i duschen och göra mig iordning för snart är det dags...! =)
En fantastiskt rolig helg!
Regn, kl16-lunchen, öl, kubb, potatis, sill, jordgubbar, sprit, bugg,
övernattning, bakispizza, fore!, trädmagnet, restaurangsjakt,
enmansdansband, skojfrisk kypare...
övernattning, bakispizza, fore!, trädmagnet, restaurangsjakt,
enmansdansband, skojfrisk kypare...
Dessa ord beskriver klockrent den underbara midsommarhelg
som jag tillbringat med
Maria, Anders, Niklas, Mikael, Patrik och Mikaela.
som jag tillbringat med
Maria, Anders, Niklas, Mikael, Patrik och Mikaela.
Tack för en underbart rolig och spontan helg!!!
Jag gillar avslutningen på det hela... Lilla Restaurangen på Olskrokstorget.
Ett minne som jag sent kommer att glömma. =)
Jag gillar avslutningen på det hela... Lilla Restaurangen på Olskrokstorget.
Ett minne som jag sent kommer att glömma. =)
Trevlig midsommar eller Varför får man aldrig tvätta i fred...???!
Idag är det äntligen midsommarafton! Som jag har väntat... =) Vädret kunde varit bättre... men än så länge är det i alla fall uppehåll och inte så mörka moln på himlen. Temperaturen ("...är hög ut i kroppen...") ligger väl runt 16-17 grader. Med andra ord... en riktigt typisk svensk midsommarafton! Kan det bli bättre??! =)
Över till andra delen av min tudelade rubrik. Har bokat tvättstugan idag på det tidiga passet (8.00 - 11.00) och det finns en överenskommelse i huset att man får ta över någons bokade pass om det inte är börjat inom en timme. Eftersom jag är mer av nattmänniska än morgonpigg så brukar jag försöka dra på det och börja tvätta strax innan 9.00... det är ju ändå min tid och oftast behöver jag inte hela passet.
För några veckor sedan kom det någon och ringde på och väckte mig... men nyvaken som jag var ville jag inte öppna. När jag ändå var väckt så kunde jag lika gärna börja pyssla med tvätten, så jag samlar ihop allt och sorterar lite, konkar ner allt till tvättstugan där jag möter en mycket förvånad och skamsen dam. Hon som hade passet efter mig, hade börjat tvätta på min tid! Den gången hade jag egentligen velat ha hennes tid men eftersom den var upptagen hade jag tagit den tidiga tiden. Jag var ledig och hade inget planerat så det löste vi snabbt och enkelt genom att helt enkelt byta pass.
Och så nu idag... händer det igen!
Jag var osäker på om man ens får tvätta på en midsommarafton (vi får bara tvätta mån-lör, men har nyckeltavlesystem så att det går att boka alla dagar). Dessutom ägnade jag sen natten till att sy färdigt en kjol, så jag tänkte som vanligt sova lite längre och gå upp och tvätta vid 9-tiden. Vaknar av att det ringer på dörren... var det väckarklockan?... just ja, jag har ju tvättid!... men det var nog allt dörren det ringde på! Tittar ut ur smygtittshålet... hjälp, är det mitt ex som står där? Hmm... ska jag öppna eller inte? Står ju i bara en lång tröja, sömndrucken och håret åt alla håll... ja, ja, han har ju sett mig sån förr.
Jag bestämmer mig för att öppna... näe, det är den äppelkäcka killen, tillika min granne! "Jo, jag bara undrar om du ska tvätta... såg att ditt lås hängde där, men man kan ju ha glömt att ta bort det..." osv.
Sen mal han på om att han behöver tvätta för att han ska bort. Med följande dialog:
-"Mm... det ska jag med" mumlar jag som surnat till lite och vägrar ge bort min tid. -"Jasså, ska du långt?"
-"Öuhm...(fortfarnade har inte alla där uppe vaknat till liv)... näe, inte så långt".
-"Ska du till Danmark?" (varför frågar han det?)
-"Öuhm... näe!"
-"För du kommer väl därifrån??" (det har väl inte han med att göra...)
-"Nja... mina föräldrar gör..."
-"Jaha... näe, jag ska till Barcelona och behöver verkligen tvätta..." (doh! kunde han väl tänkt på lite tidigare!!)
och så fortsätter det...
Ja, jösses. Det slutar i alla fall med att jag ska säga till när jag har tvättat mina maskiner som jag behöver tvätta, så att han kan börja tidigare. Men det ända jag står och tänker på är... alla åker ju bort på midsommar (nästan i alla fall), men om man ska åka utomlands... borde man inte planerat och tänkt på tvätt lite tidigare då??!
Jag kan nästan förstår hur det kan bli slagsmål och osämja i tvättstugorna runt om i landet. Jag ska inte klaga, det är hyfsat lätt att få tider förutom på vardagskvällar och ibland helger, då man får planera in någon eller några vecka i förväg. Men jag säger bara:
- Låt mina tvättider och min morgonsömn vara i fred!
Nu har jag dock hämtat upp min (inte helt torra) tvätt och tänker ägna mig åt förberedelser inför ett härligt midsommaraftonsfirande, som ska firas med Maria och Anders, och några gla'a pôjka' från Karlstad. Det blir najs det!
Trevlig midsommar på er!
Drick mycket sill och ät gärna nån snaps till... =D
Nytt utseende...
Haha... då har man gett sig in i HTML-världen oxå en sväng... det är tur att man kan lösa mycket med hjälpa av mallar, klipp&klistra och goda vänners råd!
Det är alltså min bloggs utseende jag pratar om, för den som inte har märkt det. Måste säga att jag är grymmestolt över bilden i headen. Det blev en del pill med både InDesign och Photoshop innan jag fick ihop det. Förövrigt vill jag tillägga att bilden i mitten är en bild jag tog igår på Polketten för att det var så otroligt mycket folk där igår.
Välkommna till min "nya" blogg!!
Mitt nya andra hem...
... har blivit Polketten på Liseberg! =)
Jösses, vad jag känner att jag bara pratar om bugg och dans. Men det är så otroligt energigivande och lustfyllt så det känns nästan som man är hög på nåt när man han dansat. Det går inte ens att förklara hur kul det är.
Nu har jag nästan hängt varannan kväll nere på Liseberg och fler gånger lär det bli under sommaren.
Måndagar är det kurs. Lenas Dansskola är där och lär ut, först en timme för nybörjare, sen en timme för fortsättningskurs och sen ett par timmars fridans. Först tänkte jag inte gå på nybörjarkursen alls, men sen kom jag på att jag kunde tjata med mig pojkarna i skolan att testa. Vilket jag tillslut lyckades med och... de tycker det är kul! Haha.. ett noll till Maggan! ;) En annan anledning var att på nybörjarkursen så lär man ju känna igen fler ansikten som man sen kanske vågar bjuda upp på fridansen eller andra danskvällar. Nu tror jag att jag äntligen efter mycket tjat har lyckats få dit min basårskompis oxå. =)
Första gången var även Emma med som oxå hade lyckats tjata med ett gäng killar... så det var en hel delagation från Elektro på dansbanan. =) Förra veckan var det bara jag och "mina pojkar" som var där. =( Heja dem! Vi får väl se om de andra kommer tillbaka...
Sen är det liveband där på onsdagar, fredagar och lördagar. Har hittills varit där på Barbados, Face-84, Casanovas och nu senast i fredags, Tonix. Då var jag där själv och dansade. Kom väl dit runt 19.30 och träffade min nyvunne danskompis som genast bjöd upp och sen dansades det nästan i ett med endast uppehåll för bandets pauser. Och då höll bandet på till 23.00! Snacka om motion! Om inte jag tappar några kilon den här sommar så vet jag inte vad...
Till slut vill jag avsluta med att citera vad en från dansen sa. Vi pratade just om hur nyttigt och roligt det är att dansa, varpå han säger detta som jag genast tog till mitt hjärta:
"Vet du vad jag brukar säga om någon frågar varför jag dansar?
Har du någonsin sett en joggare som ser lycklig ut när den joggar?!!"
Har du någonsin sett en joggare som ser lycklig ut när den joggar?!!"
Så rätt!!! När man dansar tar det inte många sekunder innan man står där med ett brett leende över hela ansiktet och blir medryckt av de glada tonerna så att det bara spritter i benen. Om jag istället hade satt på mig joggingkläderna för att ut o springa en stund, så hade jag för varje steg tänkt: "Fy, vad tråkigt det här är! Fy, vad jobbigt det är! Ska jag vända om och gå hem igen?" Medans istället när man dansar, så kör man bara på låt efter låt och glömmer allt om att borde vara trött.
Jag vill oxå bli pensionär...
Jag måste få berätta om en liten händelse. Det var visserligen ett par veckor sedan men jag har inte haft tid att skriva.
När jag blir pensionär vill jag oxå ha rullator och vara först in på Ica en solig lördagsmorgon! =)
Den lilla episoden utspelade sig för ca två veckor sedan. Jag hade tentavecka och det var lördag. Eftersom det då inte är lika lätt att köpa något i skolan och min egen kyl var tom, så tänkte jag att jag kunde gå till affären på mitt torg och handla med mig något. Jag hade inte riktigt koll på när de öppnade men kilade dit för att titta... jodå, de öppnade kl.10 men jag var väl så där en 10 minuter i. Eftersom grönsaksgubbarna redan var i full fart så passade jag på att döda lite tid med köpa lite frukt där, men det var fortfarande en stund kvar. Jag bestämde mig för att slå mig ner på en bänk brevid en farbror med rullator, stoppade in lurarna i öronen och försvann in i musikens värld och njuter av solen.
Jag märker att farbrorn helt plötsligt far upp med en fart, varpå jag tittar på klockan ja... nästan 10.00. Småleende kan jag inte låta bli att följa farbrorn med blicken i smyg. Jodå, han går fram och ställer sig vid dörren till affären, i startposition. Från affären har inte märkts nåt liv än.
Nu plötsligt hör man att de börjar låsa upp dörrarna och farbrorn står nu så nära det går att komma. Jalusiet börjar rullas upp och när det kommit halvvägs upp så har farbrorn lyckats knö in rullatorn ytterligare några centimeter. Innan jalusiet har hunnit hela vägen upp, så har farbrorn tryckt på dörröppnaren och börjat gå in!
Haha... där stod jag och log stort och brett och kom till insikten att jag önskar att jag oxå fick va pensionär och få vara först in i affären. Trots att de ha all tid i världen så ska de ändå vara där och köa och handlar när det är som mest vanligt att alla andra är där. Det måste vara helt underbart att få gnälla på allt utan någon som helst anledning och få stå i kassan och vända och vrida på vart enda mynt man har...
När jag blir pensionär vill jag oxå ha rullator och vara först in på Ica en solig lördagsmorgon! =)
Bokslut och bugg
Idag har jag äntligen fått tummen ur och våga ta tag i bokslutet. Efter lite pill och många veck i pannan så fick jag faktiskt det hela till att gå jämt upp! =) Så det ska typ bara vara att göra ett avslut och sen skriva ut alla rapporterna. Skönt!
Sitter nu och fördriver tiden med att klottra ner några ord här iväntan på att Annikan ska komma och att vi sen ska gå till sista fridansen. I morgon är det avslutning...buhuu...då är det inget mer förräns till hösten. Det kommer dock att vara några utvalda kvällar på Liseberg som man kan ses igen under sommarn. Gissa om Annikan och jag ska dit! =)
Vi försöker dessutom hetsa alla andra som vi känner för att haka på. Det går ju kurs där också om man vill friska upp minnet lite.
Klart slut, vargtjut!
Ps.. förövrigt ser jag ut som en kräfta... somnade som vanligt i solen under dagen.
Vill bli frisk nu!!
Här sitter man nu och tycker synd om sig själv med en förkylning som blir varken till eller från. Med precis lagom lite feber för att man inte ska orka göra nåt och en retfull och envis hosta som är som allra mest aktiv när man försöker sova. Dricker femtioelva baljor te om dagen... är snart rädd att det ska rinna ut ur öronen om jag dricker en kopp till.
Jag önskar att det kunde vara som när man var liten och var riktigt sjuk, att pappa kom hem med nån liten "krya-på-dig-
present" och vips så var man hur frisk som helst. Det spelade ingen roll hur dåligt man hade mått, hur hög feber eller värsta ont i magen man hade haft. Det funkade alltid!
I brist på "krya-på-dig-present" så ska jag nu försöka roa mig så gott det går med att plugga till omtentan i Sustainable på torsdag. Det kanske kan få mig på andra tankar... skulle inte förvåna mig om det blir roligare att vara sjuk och tycka synd om sig själv igen! =)
Töntig? Ragga?...har börjat nybörjarkurs i bugg!
Buggkurs alltså...! Kan det låta mer patetiskt??!
Singeltjej på snart 35 år, som drar med sig sin tjejkompis på nybörjarkurs i bugg med ursäkten att man behöver röra lite på sig. Både töntvarning och raggvarning, för det väl bara gamlingar som buggar eller så är man där för att ragga. Det verkar vara den allmäna uppfattningen och jag ska erkänna att det var inte helt utan fördommar som man gick dit första gången.
Men sanningen att säga, så ångrar jag inte en sekund att vi gjorde det. I måndags var det 5:e gången av 8 och man börjar redan leta efter anslag för fortsättningskurserna till hösten.
Vad är det då som gör att det är så roligt?
Jo, det har ju verkligen allt! Att lära sig något nytt, träffa en rolig mix av andra människor, spänning o drammatik, ett stort leende och nära till skratt, motion utan att tänka på det, att få glömma allt det vardagliga och koncentrera sig på nåt helt annat en stund. Tycker man om att lära känna nya människor och analysera folks beteenden.... så tar samtalsämnet aldrig slut. Mellan kurstillfällena diskutreras snyggingar, gulliga farbröder, taktkänsla eller ej, bitcha danslärare, omöjliga danspartners, när man lyckas med nåt som man egentligen inte kan, sura damer, stegen i olika turer, hopplösa fall... ja, det kan fortsättas i det oändliga. Och eftersom man sällan frår veta eller kommer ihåg namnen på kursmedlemarna, så tas det enkelt till smeknamn som Studsgubben, Han-från-kommunen, Han-som-brukar-ha-svart, Snyggingen, Systern, Lilla-Farbrorn, Hon-med-knät, Plåstret, Han-med-hon och Hon-med-han... =D
Det är väl inte helt utan anledning till att fördommarna finns, för visst är det en hög medelålder, töntiga låtar och folk som verkar vara där för att ragga. Men fördelarna väger över så mycket att man inte bryr sig. För visst är det kul att kunna dans något annat än att stå för sig själv på ett discogolv. Och vad finns det för alternativ? Visst finns det hippare danser som salsa, linedance, wienervals eller argentinsk tango... men hur stor är chansen att man träffar på nån att dansa med på uteställena?? Bugg går att dansa till det mesta, grundsteg och några enkla turer har de flesta lärt sig i grundskolan eller är väldigt lätt att lära sig och det är trevligt att dansa med en partner!
Varför är det oftast tjejer som vill dansa bugg? Killar lyssna inte på töntvarningen och släpp taget om prestigen och börja bugga! Det är roligt, jag lovar! Ser ju bara på killarna som mer eller mindre har blivit ditsläpade på vår kurs, som nu har erkänt att det faktiskt var mycket roligare än de trodde det skulle vara.
Hälsningar från en bugg-biten.... i väntan på nästa buggtillfälle =)
Oväntat besök...
Bäst som man sitter och pluggar lite så här på en söndag, så kliade det i kaffetarmen. Så efter att ha laddat kaffebryggar-
en och lyssnat till det underbara puttrande ljudet, så var det dags att hämta sig en kopp fylld med dessa ljuvligt doftande droppar.
en och lyssnat till det underbara puttrande ljudet, så var det dags att hämta sig en kopp fylld med dessa ljuvligt doftande droppar.
Men precis innan jag ska sätta mig till rätta så uppfattar jag i ögonvrån, en rörelse på balkongen. Jag stannar upp och tittar ordentligt...jo men visst. Där sitter en ekorre med något fynd i munnen. Försiktigt lyckas jag hämta mobilen och lyckas föreviga den med ett litet foto innan den hann kila iväg igen. Nu har den sprungit upp och ner ett par gånger mellan balkongerna här.
... man måste ju nästan säga att det var synd att kaffet inte var av märket Gevalia, eller hur??!
Överlämnat och stafettpinnen vandrar vidare
Igår kväll hade vi överlämning med TGE.
Jag önskar dem all lycka till och ser framemot årets roliga arr.
Det var en trevlig kväll hemma hos Maria där vi åt och gôtt mätta på tacos och glass. Det ska bli spännande att se vad de nya kommer att hitta på under året. De verkar väldigt förväntansfulla och ivriga att komma igång.
Planering på en första aktivitet har börjat gro fram och jag ska sitta ner en kort stund idag med Perla och reda ut lite rättig-
heter och sånt.
heter och sånt.
Sen kommer den stora samvetsklumpen... att skriva ihop en liten kontinuitet. En erfarenhet rikare under året (bland många andra) är att det bästa är att skriva några rader om de avklarade arren kort tid efter och inte att sitta med allt nu så här långt efteråt. Att sitta med ett tomt papper framför sig kan ta död på vilken kreativitet som helst.
Jag önskar dem all lycka till och ser framemot årets roliga arr.
En lååång vecka med lite sömn som genomgående tema!
Jahapp.. då var jullovet slut på riktigt och en hel läsvecka gått till ända.
Trots att tiden bara flyger iväg så kan jag inte förstå att det bara var en vecka sen jag satt och njöt av de sista timmarna av jullovet.
Kurserna har dragit igång, som vanligt i full fart på högsta växeln. Denna period hade jag ambitionen att läsa en extra kurs...men igår tog jag till mitt sunda förnuft och beslöt slutligen att jag skulle lägga ner den kursen innan det går för lång tid och att det går utöver andra. Kändes som att det kunde bli lite för mycket att läsa 150% och ha två föreningar den här perioden.
Föreningar ja. Arbetet fortgår med Rickard Wilson Sällskapet. Nu har vi äntligen fått till en arbetslista att jobba utifrån. Dessutom är det dags att ta tag i att få ut information om att söka årets stipendie. Vi hade styrelsemöte i onsdags och ska ha ett arbetsmöte under nästa. Blir spännande att se vad vi kan lyckas åtstadkomma.
I måndags hade vi vårt första möte med Elektra. Oj, vad spännande det ska bli. Vi åkte under tisdagseftermiddagen till Myrornas och lyckades att hitta kavajer till studentvänliga priser. Vi gjorde en mall och har målat ELEKTRA med gul textilfärg på ryggarna! Oj vad fina de blev. =)
I torsdags var det dags för årets första pubrunda! Killarna hade städat på rummet och köpt in ett par bibbar med vin. Så det blev lite förkör med diverse människor. Jag lyckades att lura Annikan att hänga med också. Efter nån öl tyckte jag och Andreas att det kunde vara en god idé att stoppa nån mat i magen. Så Andreas, Annika och jag gick till Gibraltar och käkade pizza. Det blev sen en sväng till Elektra, E6, Kajsabaren, Basen, TT och på väg mot M-winden....men då insåg vi att det ingen idé att gå in eftersom vi snart skulle ner och hinna med sista bussen.
Som ofta när jag varit på galej... så kunde jag inte sova ordentligt,. Så jag vaknade efter fyra timmar och kunde inte somna om, så det blev till att slötitta på en film innan det vad dags att gå upp när väckarklockan ringde två timmar senare. Så fredagen blev något seg. Hade en föreläsning 10-12 sen var det mest slappande i Linsen och försökte läsa lite förläsningsanteckningar och material. På kvällen var Annikan här och vi skulle fixa Indesign på hennes dator, som vanligt ska ingenting vara enkelt. Men det blev bra till slut. Vi hade i alla fall en mysig kväll med Lets Dance på tv´n, chips och godis och en massa snack om ditt och datt och livets stora frågor... =D
Igår lördag vad det dags för IFFE (Informationsdag För Föreningsaktiva på Elektro). Det var bara att pallra sig till skolan för att vara i skolan lagom till 9 då bussen skulle gå. Vi samlades allihopa i Herkulesgården i Mölndal(?), där vi fick information om kåren, sektionen, styret och föreningarna. Förra och nya programanvariga kom dit och hade lite gruppövningar med moral, etik och sunt förnuft. På kvällen när vi kom tillbaka så var det sittning med en grymt god sparrissoppa till förrätt, fläskfilé med ris och spenat till huvudrätt och en smarrig kladdkaka till efterrätt. Efteråt var allmänt kalas i korridoren, och något senare så kom de "gamla" från Elektras ohmsits och hälsade på oss. Det var otroligt kul, det var några få äldre som var med som aldrig har träffat. En som satt någongång på 70-talet. Oj, vad spännande... hoppas att vi också kan få till en bra ohmsits under året. =)
Kvällen fortsatte även med en sväng i CCC Källarn. Massa folk man kände var där, så det var riktigt trevligt! Det sämsta var att de bara hade drinkar så det gick inte så bra med min önskan att bara dricka nån öl. När det sen var den tid på dygnet då morgonvagnarna äntligen hade börjat gå, så bar det av upp till Elektro igen för att hämta mina grejer. En prommenad som tog minst den dubbla tiden på grund av att vi försökte invänta Jonna under vägen. Sen när vi kom upp till korridoren igen så hittade vi några tappra själar som var kvar där. Så det blev att man tjötade lite här och där med dem. Till slut när jag insåg att klockan fraktiskt var 07.00 tyckte jag att näe...nu får det vara nog. Jag hade ju varit uppe i 24 timmar! Första bästa vagn hemmåt och krascha i sängen för att få några timmars sömn.
Veckan som kommer ska vi ha överlämning med TGE. Det ska också bli kul att höra vad de har tänkt med kommande året. Ska också bli kul att kunna gå på TGE-arren igen och inte vara den som arrar dem ;)