maggan73

Jag fattar inte hur det händer? Torsdagen är evigt lång iväntan på fredagen som går lite lättare med helgen väntandes i farstun. Men plötsligt så står måndagen där och knackar på ens dörr som ett oväntat besök igen. Hur går det ihop?

Men jag ska inte klaga. Denna helgen har varit jätteskön. Jag har fått vila ut en hel del. Har fått släppa den hemska upplevelsen tidigt i torsdags morse då jag var hos tandläkaren och hela morgonen var en enda stor otursdag. Det ville sig inte bättre än att jag åkte hem igen och bara kröp ner under en filt i soffan och totaldäckade för resten av dagen. I lördags byttes lite frallfrukost och kaffe mot omplåstring av mitt sår av mamsingen. Det enda negativa i mitt brutna-ben-äventyr är att det är svårt att hitta de grejer man vill ha till sin egenvård. Suturtejpen finns bara i en långsmal storlek som inte känns lika bra som den jag fick på sjukhuset. Någon ersättning av "tuben" som jag har innanför gipset har jag inte lyckats hitta, men har vågat mig på lite handtvätt... men det känns inte som att det blir riktigt rent. Hade varit skönare att kunna byta mot något nytt.

Men jag ska som sagt inte klaga. Det är förhoppningsvis bara en vecka kvar med gips nu. Ska till ortopeden tisdag veckan efter den kommande. Innan dess ska jag in och ta lite röntgenbilder... men väntar fortfarande på kallelse. Det vore ju liksom ganska bra att ha bilderna klara innan läkarbesöket, annars är det ju ganska meningslöst. Får se vad posten kommer med imorgon, annars får jag väl ta och höra av mig.