Nya utmaningar!
Det går verkligen ingen nöd på mig med min gipsade fot. Jag har i princip lika kul som alltid. Klart att det suger i danstarmen och man vill så mycket mer, men man finner sig i situationen och gör det bästa av den.
Lite värre är det att påverka vädrets makter. Det är inte lika kul att behöva trä på en plastpåse över benet när det regnar ute. Som tur är så har jag varit lyckligt lottad att det inte är så många gånger som jag behövt göra det hittills. Men det är ju ett litet tag kvar med gipset och vädret lär ju inte bli bättre under den tiden. Hösten börjar få ett rejält grepp här i "Blöteborg".
Igår bar det av till Casinot en sväng för att stilla dansabstinensen. En eller ett par foxar kan man ju alltid ta för att stilla danslängtan. Om det inte är allt för stökigt och brötigt på dansgolvet, vill säga. Men igår blev det till och med mer än så. Provade på en långsam bugg... tja, det gick ju bra. Golvet var inte heller lika ovänligt mot skorna igår, det var inte så trögt som det brukade. Så det blev allt ett par små bugg emellan varven. Lite twistande på stället till ett 60-talsmedley hanns med också, eftersom det var lite för snabbt att bugga till.
Visst är man galen. Men jag är väldigt försiktig, dansar bara då jag känner jag har kontroll på läget och känner efter att foten känns bra. Den har fortfarande inte svullnat upp efter några större ansträningar och det känns som ett gott tecken. Men träningsverken har redan krypit på mig... vi får väl se vad den har att erbjuda imorgon! =)
Jag har ju inte fått mitt dansande med gips på bild, och hittar inte heller någon på nätet som passar. Däremot hittade jag en annan kul bild. Att klättra på klättervägg med foten i gips är nog inget jag överhuvudtaget skulle kommit på att ta mig för. Men det beror väl helt på vad man har för intressen, tjejen som klättar är kanske lika klättertokig som jag är danstokig. Jag hävdar i alla fall att det är tur att man är lite galen, det får en på fötter och man tränar lite mer än man tänker på bara för att det är kul.
Lite värre är det att påverka vädrets makter. Det är inte lika kul att behöva trä på en plastpåse över benet när det regnar ute. Som tur är så har jag varit lyckligt lottad att det inte är så många gånger som jag behövt göra det hittills. Men det är ju ett litet tag kvar med gipset och vädret lär ju inte bli bättre under den tiden. Hösten börjar få ett rejält grepp här i "Blöteborg".
Igår bar det av till Casinot en sväng för att stilla dansabstinensen. En eller ett par foxar kan man ju alltid ta för att stilla danslängtan. Om det inte är allt för stökigt och brötigt på dansgolvet, vill säga. Men igår blev det till och med mer än så. Provade på en långsam bugg... tja, det gick ju bra. Golvet var inte heller lika ovänligt mot skorna igår, det var inte så trögt som det brukade. Så det blev allt ett par små bugg emellan varven. Lite twistande på stället till ett 60-talsmedley hanns med också, eftersom det var lite för snabbt att bugga till.
Visst är man galen. Men jag är väldigt försiktig, dansar bara då jag känner jag har kontroll på läget och känner efter att foten känns bra. Den har fortfarande inte svullnat upp efter några större ansträningar och det känns som ett gott tecken. Men träningsverken har redan krypit på mig... vi får väl se vad den har att erbjuda imorgon! =)
Jag har ju inte fått mitt dansande med gips på bild, och hittar inte heller någon på nätet som passar. Däremot hittade jag en annan kul bild. Att klättra på klättervägg med foten i gips är nog inget jag överhuvudtaget skulle kommit på att ta mig för. Men det beror väl helt på vad man har för intressen, tjejen som klättar är kanske lika klättertokig som jag är danstokig. Jag hävdar i alla fall att det är tur att man är lite galen, det får en på fötter och man tränar lite mer än man tänker på bara för att det är kul.
Kommentarer
Trackback