Vill bli frisk nu!!
Här sitter man nu och tycker synd om sig själv med en förkylning som blir varken till eller från. Med precis lagom lite feber för att man inte ska orka göra nåt och en retfull och envis hosta som är som allra mest aktiv när man försöker sova. Dricker femtioelva baljor te om dagen... är snart rädd att det ska rinna ut ur öronen om jag dricker en kopp till.
Jag önskar att det kunde vara som när man var liten och var riktigt sjuk, att pappa kom hem med nån liten "krya-på-dig-
present" och vips så var man hur frisk som helst. Det spelade ingen roll hur dåligt man hade mått, hur hög feber eller värsta ont i magen man hade haft. Det funkade alltid!
I brist på "krya-på-dig-present" så ska jag nu försöka roa mig så gott det går med att plugga till omtentan i Sustainable på torsdag. Det kanske kan få mig på andra tankar... skulle inte förvåna mig om det blir roligare att vara sjuk och tycka synd om sig själv igen! =)
Töntig? Ragga?...har börjat nybörjarkurs i bugg!
Buggkurs alltså...! Kan det låta mer patetiskt??!
Singeltjej på snart 35 år, som drar med sig sin tjejkompis på nybörjarkurs i bugg med ursäkten att man behöver röra lite på sig. Både töntvarning och raggvarning, för det väl bara gamlingar som buggar eller så är man där för att ragga. Det verkar vara den allmäna uppfattningen och jag ska erkänna att det var inte helt utan fördommar som man gick dit första gången.
Men sanningen att säga, så ångrar jag inte en sekund att vi gjorde det. I måndags var det 5:e gången av 8 och man börjar redan leta efter anslag för fortsättningskurserna till hösten.
Vad är det då som gör att det är så roligt?
Jo, det har ju verkligen allt! Att lära sig något nytt, träffa en rolig mix av andra människor, spänning o drammatik, ett stort leende och nära till skratt, motion utan att tänka på det, att få glömma allt det vardagliga och koncentrera sig på nåt helt annat en stund. Tycker man om att lära känna nya människor och analysera folks beteenden.... så tar samtalsämnet aldrig slut. Mellan kurstillfällena diskutreras snyggingar, gulliga farbröder, taktkänsla eller ej, bitcha danslärare, omöjliga danspartners, när man lyckas med nåt som man egentligen inte kan, sura damer, stegen i olika turer, hopplösa fall... ja, det kan fortsättas i det oändliga. Och eftersom man sällan frår veta eller kommer ihåg namnen på kursmedlemarna, så tas det enkelt till smeknamn som Studsgubben, Han-från-kommunen, Han-som-brukar-ha-svart, Snyggingen, Systern, Lilla-Farbrorn, Hon-med-knät, Plåstret, Han-med-hon och Hon-med-han... =D
Det är väl inte helt utan anledning till att fördommarna finns, för visst är det en hög medelålder, töntiga låtar och folk som verkar vara där för att ragga. Men fördelarna väger över så mycket att man inte bryr sig. För visst är det kul att kunna dans något annat än att stå för sig själv på ett discogolv. Och vad finns det för alternativ? Visst finns det hippare danser som salsa, linedance, wienervals eller argentinsk tango... men hur stor är chansen att man träffar på nån att dansa med på uteställena?? Bugg går att dansa till det mesta, grundsteg och några enkla turer har de flesta lärt sig i grundskolan eller är väldigt lätt att lära sig och det är trevligt att dansa med en partner!
Varför är det oftast tjejer som vill dansa bugg? Killar lyssna inte på töntvarningen och släpp taget om prestigen och börja bugga! Det är roligt, jag lovar! Ser ju bara på killarna som mer eller mindre har blivit ditsläpade på vår kurs, som nu har erkänt att det faktiskt var mycket roligare än de trodde det skulle vara.
Hälsningar från en bugg-biten.... i väntan på nästa buggtillfälle =)