Fredagens citat...
...måste jag nog tillägna mig själv. Att det kan bli så fel ibland när man inte tänker! ;)
Här följer en liten söt men helt sann berättelse från i fredags.
Vår kandidatarbetesgrupp skulle samlas kl. 9.30 för att göra lite labbmätningar. Jag var i god tid till skolan och gick förbi TGE-rummet för att lämna lite grejer där. Tyckte att det var onödigt att släpa med hela väskan upp till det lilla labbrummet. Men jag hade ändå lite grejer som skulle tas med. Typ ett par mackor, en termos med kaffe, en kaffemugg, en vattenflaska, ett block och pennfacket och tyckte att det blev lite mycket att bära bara i händerna. Så jag letade lite runt om mig i rummet, hittade en Systemetpåse och tyckte att bättre kunde det inte bli.
Jag trallar med ett strålande humör upp ett par våningar till labbrummet och hejar glatt på Gabriel som redan är på plats. Han tittar lite knepigt på mig och frågar lite försiktigt "om jag har varit och handlat inför helgen...". "Näe, det bara min frukost!" svarar jag och sätter mig på en stol. Samtidigt tycker jag att Gabriel tittar ytterligare lite konstigt på mig, men jag bestämmer mig för att strunta i det och börjar langa upp min kaffekopp och termos.
Då hörs världens utpustning från Gabriel. "Jahaa, så det var KAFFE du hade med dig...!" och fortsätter något i stil med "Du kommer in med en klirrande påse och säger att det är din frukost... man började ju undra!" =)
Jag hade ju inte en tanke på att andra skulle reagera på en Systemetpåse! De är ju så praktiska i formatet och användbra till mycket. =)
Här följer en liten söt men helt sann berättelse från i fredags.
Vår kandidatarbetesgrupp skulle samlas kl. 9.30 för att göra lite labbmätningar. Jag var i god tid till skolan och gick förbi TGE-rummet för att lämna lite grejer där. Tyckte att det var onödigt att släpa med hela väskan upp till det lilla labbrummet. Men jag hade ändå lite grejer som skulle tas med. Typ ett par mackor, en termos med kaffe, en kaffemugg, en vattenflaska, ett block och pennfacket och tyckte att det blev lite mycket att bära bara i händerna. Så jag letade lite runt om mig i rummet, hittade en Systemetpåse och tyckte att bättre kunde det inte bli.
Jag trallar med ett strålande humör upp ett par våningar till labbrummet och hejar glatt på Gabriel som redan är på plats. Han tittar lite knepigt på mig och frågar lite försiktigt "om jag har varit och handlat inför helgen...". "Näe, det bara min frukost!" svarar jag och sätter mig på en stol. Samtidigt tycker jag att Gabriel tittar ytterligare lite konstigt på mig, men jag bestämmer mig för att strunta i det och börjar langa upp min kaffekopp och termos.
Då hörs världens utpustning från Gabriel. "Jahaa, så det var KAFFE du hade med dig...!" och fortsätter något i stil med "Du kommer in med en klirrande påse och säger att det är din frukost... man började ju undra!" =)
Jag hade ju inte en tanke på att andra skulle reagera på en Systemetpåse! De är ju så praktiska i formatet och användbra till mycket. =)
Kommentarer
Trackback